Peppes bodega

Resterande tid i gymmet går jag förbi killen några gånger till, varje gång är ståndet kvar. Och han ler och skrattar - klappar kompisar på axlarna och småpratar med personalen. Alla verkar lite obekväma, men han bryr sig inte.

Jag måste säga att jag är djupt imponerad av den här killen.

Att inte skämmas är så 2010.

Kom ihåg vart ni läste det först.

"Att inte skämmas är så 2010", genialt! Och glöm inte att läsa hela blogposten, för detta är bara en bite av den.